Jag vet att jag borde skriva mer om Puch, men nu dök det upp en skönt patinerad Monark Monarscoot. Med Ilo-motor…
Jag har ju haft några sådana genom livet och det har alltid slutat med att jag gjort mig av med dem och lovat mig själv aldrig mer. Här dök det emellertid upp en annons på Blocket. Den gamla Monarken fanns i Påarp. Alltså fyra, fem kilometer från mig. Slängde iväg ett meddelande och säljaren blev glad. Någon från Ramlösa. Nära och bra.
Utgångspriset var 9000 kronor och då följde det med en framskärm med gaffel, bakskärmsdelen, en sadel och ett fint original avgassystem. Säljaren sa direkt att flera erbjudit honom 5000. Och att de var beredda att åka långt.
Så jag erbjöd samma summa och befriade honom från skrothögen. Två veckor senare har jag sålt framskärmen, sadeln och bakskärmen för 2500 på Tradera. Det hade jag inte räknat med. Det betyder att det finns ett stort intresse för modellen eller att väldigt få delar finns tillgängliga.
Tidigare ägare hade renoverat motorn, och den verkar bra nu när jag monterat den i ramen igen. Kopplingen och växlarna går i. Och här var det bästa. Alla vajrar satt kvar med sina nipplar så jobbet med att koppla in dem på rätt ställe var busenkelt. Återkommer väl om några dagar efter ett kommande startförsök nästa vecka.
Där och då tog jag ett beslut. Våra vägar ska skiljas omgående. Ilo-motorer och min persona går helt enkelt inte ihop. En Puch-motor kan jag klappa lite lätt på fläkthuven så startar den så fint. Men Ilo - nej alla har sin egen relation med detta märke. Min slutar nu ytterligare en gång. Punkt. Finito.
Totade snabbt ihop en annons och satte in på Blocket. Jag visste att mitt pris skulle avgöra hur snabbt avslutet skulle bli. En snabb koll på vad som erbjöds, knappast något under 10000. Så det blev det magiska beloppet 6500 som skulle få fart på folket. Det tog tio minuter innan jag hade ett meddelande från en person jag vet säljer och köper mopeder. Nu när när den gamla Monarken är hämtad känns det naturligtvis vemodigt. Han hann bekanta sig med några Puchar och en Mustang i min förvaring på en gård i NV-Skåne. Sedan fick han träffa den gröna Dakotan och bekanta sig med en Crescentbroder, stångas lite med en vit Florida från 1965. Hoppas att han har det bra. Farväl Monarken!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv här om du vill kommunicera med mig. Du kan också mejla till puchdakota1966@gmail.com